Kurs

Gudstjänstens kroppslighet

En kristen gudstjänst kan betraktas och studeras som en konstform där uttrycksformerna är avgörande för gudstjänstens mening. På vilket sätt fungerar gudstjänsten som ett drama, där människans kroppslighet är en utgångspunkt? I sökandet efter att fördjupa förståelsen av gudstjänstens rumslighet och gestaltande språk studeras olika teorier kring rit och ritualer i historia och nutid. En kristen gudstjänst kan också betraktas och studeras som en primär teologi, det vill säga att kyrkans tro och tolkning av livets mål och mening kan man lära känna genom att delta i liturgin. I kursen ges en orientering i sådan liturgisk teologi inom några olika kristna traditioner.

Efter kursen förväntas studenten:

  • kunna sammanfatta och självständigt använda centrala ritualteorier och liturgiska teologier för att analysera kristna liturgier
  • kunna kritiskt diskutera kroppens plats i kristen gudstjänst
  • visa en fördjupad förmåga att beskriva, tolka och värdera en självvald kristen gudstjänst genom att använda liturgisk teologi och teorier om rit

Ritvetenskap
Bradshaw, Paul & Mellow, John (red.), 2007. Foundations in Ritual Studies: A Reader for Students of Christian Worship. London: SPCK. (220 s.)

Sigurdson, Ola, 2006. Himmelska kroppar: inkarnation, blick kroppslighet. Logos Pathos 6. Göteborg: Glänta. S. 352–415. (64 s.)

Grimes, Roland L., 2013. Beginnings in Ritual Studies. 3 uppl. Waterloo, Ontario: Ritual Studies International. (257 s.)
eller
Sjöstrand, Lena, 2012. Mer än tecken: atmosfär, betydelser och liturgiska kroppar. Skellefteå: Artos. (311 s.)

Liturgisk teologi
Berger, Teresa, 2011. Gender Differences and the Making of Liturgical Tradition: Lifting a Veil on Liturgy’s Past. Ashgate Liturgy, Worship and Society Series. Burlington, Ashgate (182 s.)
Finns även som e-bok via Ebook Central för studenter och personal på THS.

Vogel, Dwight C., 2000. Primary Sources of Liturgical Theology. A reader. Collegeville, Minnesota: Liturgical Press. 100 sidor i urval efter samråd med läraren.

Fisch, Thomas (red.), 1990. Liturgy and Tradition. Theological reflections of Alexander Schmemann. Crestwood, N.Y.: St. Vladimir’s Seminary Press. (157 s.)

Lathrop, Gordon W., 1993. Holy Things. A Liturgical Theology. Minneapolis: Fortress Press. S. 15-158. (144 s.)

Liturgisk praxis och skönlitteratur
Kavanagh, Aidan, 1990. Elements of Rite. A Handbook of Liturgical Style. Collegeville, Minnesota: Pueblo Books. (128 s.)

Martling, Carl Henrik, 2006. Liturgik. En introduktion. 2 uppl. Stockholm: Verbum. (275 s.) eller annan handbok i liturgik på svenska. 150 sidor i urval efter samråd med läraren.

Robinsson, Marilynne, 2015. Gilead. Stockholm: Weyler. (248 s.)
eller
Green, Graham, 1978. Makten och härligheten. Stockholm: Norstedt. (224 s.)


Kurslitteraturen reviderades senast 21 december 2016.

Schemat finns tillgängligt senast en månad innan kursen startar. Vi rekommenderar inte att du skriver ut schemat eftersom vissa ändringar kan ske.

Öppna schemat

Sune Fahlgren

Docent, högskolelektor, pastor

sune.fahlgren@ehs.se

Betyg

U = Underkänd, G = Godkänd, VG = Väl godkänd

Examinationsformer

  • PM
  • Seminarier

Teologi, 90 hp, varav minst 15 hp på fördjupningsnivå, eller godkända kurser för en kandidatexamen i teologi/religionsvetenskap, 180 hp, där minst 150 hp utgörs av teologi/religionsvetenskap, eller motsvarande. Dessutom kunskaper i svenska och engelska motsvarande kraven för grundläggande behörighet.

Obligatorisk närvaro vid föreläsning och seminarium på THS fredagen den 27 januari och 19 maj 2017.

Fastställd av Ämnesföreträdarkollegiet vid Enskilda Högskolan Stockholm den 15 december 2015.