EHS-bloggen

Mars 25, 2019
Varför ska man läsa de bibliska språken?
I en personlig betraktelse funderar Josef Forsling kring språk, teologi och studier, och varför man inte behöver bli expert.
bloggbild_v13-2019

Jag har nog aldrig sett mig som en språkmänniska. När jag gick på högstadiet läste jag franska istället för tyska eftersom jag insett att de flesta serier jag tyckte om var franskspråkiga (Spirou och Tintin och liknande). Tänk om man en dag kunde läsa dem direkt på franska! Hur lät det? Jag och min klasskamrat Klas fick alltid sämst resultat på alla prov, och det där blev ett slags skämt mellan oss: vem av oss har tagit sistaplatsen? Språk var inte min grej helt enkelt. 

Men Gud ville annorlunda. Idag undervisar jag Gamla testamentet och hebreiska på Teologiska högskolan, och har även läst grekiska, arameiska och tagit in den där knepiga tyskan med sina kasus för att kunna ta mig an forskarlitteratur på tyska. Trots det har jag fortfarande svårt att se mig som språkmänniska och jag känner ett visst nedärvt motstånd mot att ‘teoretisera för mycket’. Hur gick det till? 

Efter gymnasiet läste jag ett år på bibelskola med musikinriktning. Två viktiga pusselbitar lades till i mitt liv här: å ena sidan väldigt god undervisning om Gamla testamentet, å andra sidan behovet att disciplinera sig för att öva gitarrläxorna. Jag ville ju bli bra på gitarr och kunna spela lite som de två Steve som var mina gitarrhjältar, Hackett och Howe, så jag fick sitta åtminstone en timme per dag för att öva. När jag sedan inte kom in på musiklinjen hade jag med mig ett intresse för Gamla testamentet från bibelskolan och frågan vad de här texterna faktiskt kommunicerar, och en halvbra förmåga att sitta en längre stund och ägna mig åt en enda sak. Det ledde till Teologiska högskolan och ytterligare fördjupning i bibeltexterna. Att släppa drömmen om att hålla på med musik var smärtsamt, men ledde in i en värld av texter och ett privilegium att jobba med dem som jag inte hade trott var ämnat för mig. När jag läste serier som barn såg jag mig inte som Skalman eller professor Kalkyl, utan snarare någon bifigur som Katten Jansson eller liknande. Det som har drivit mig dit jag är idag är ett intresse för att förstå de texter vi har i vår Bibel, och inte en övertygelse att ‘det här är för mig’. 

Jag får ganska ofta frågan varför man ska läsa de bibliska språken i en utbildning till pastor och präst. Det enklaste svaret på den frågan är att man som pastor och präst alltid kommer att jobba med Bibeln. Varför skulle man inte ta chansen studera den för allt vad den är värd? Lika lite som läkaren använder sin latin varje dag, eller statsvetaren sitter med statistiska beräkningar, sitter pastorn eller prästen och jobbar med de bibliska språken. Men studiet ger en kompetens och förmåga att jobba med ett av de viktigaste materialen i tjänsten, och bedöma tolkningar av det som inte går att få på något annat sätt.

De senaste två åren har jag funnits med i ett projekt som översätter Gamla testamentet till lulesamiska (julevsámegiella), ett officiellt minoritetsspråk i Sverige (se t ex https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6928905). Jag kan inte lulesamiska. Problemet är att ingen som kan lulesamiska heller kan hebreiska. Så hur gör man? Jo, man översätter till lulesamiska från Bibel 2000, och sedan återöversätts detta till en svenska som ordagrannt återger lulesamiskan. Den återöversättningen kollar jag av mot hebreiskan. 

Arbetet väcker en hel del intressanta frågor om hur vi tolkar och läser Bibeln, och inte minst om hur Bibeln möter det sammanhang vi står i. Det gör till exempel skillnad att läsa om nomaden Abraham om man själv kommer från en nomadisk tradition. Det blir också tydligt att tolkningsarbetet inte är avslutat när översättningen är klar. Vissa saker faller sig naturligt i översättningen (tält = kåta). Annat är svårare att hitta bra ord och begrepp för. 

Om Bibeln är viktig kommer det alltid att vara så att vi behöver ställa frågan: hur låter det här på hebreiska eller grekiska? Vad kommunicerar bibeltexterna? Idag finns möjligheten för den som läser en teologisk utbildning att jobba med just de frågorna, och min erfarenhet är att det inte är ett arbete som är reserverat för experterna och genierna.

Facebook Dela på Facebook

Twitter Dela på Twitter

EHS-BLOGGEN
Här bloggar lärare vid EHS om allt möjligt som har med akademi, kyrka och samhälle att göra.